En dag när det inte gick

Jag ska inte skriva ytterligare ett blogginlägg där jag ingående beskriver alla mina graviditetsbesvär; vi kan väl bara konstatera att sömn och bäckensmärta är en dålig kombo överlag. Jag fortsätter jobba 50% men med brasklappen att går det inte, så går det inte. Och idag gick det inte. Jag lämnade Bo på förskolan och åkte hem och sov 3 timmar, åt rester till lunch och försökte rätta lite uppsatser. Dock är det ju, som ni säkert har koll på, ganska varmt ute, och min kropp reagerade med ömsom illamående och ömsom yrsel på detta just idag. Trots nerdragna persienner och korsdrag. Anders fick således hämta Bo och de drog på Erikshjälpen (på en tisdag, jo, jag tackar ja), och jag kunde försöka lite till med mina himla uppsatser. Är jag klar? Nej. Har jag en miljard saker att rätta inför betygssättning nästa vecka? Ja. Men what else is new. Varför ändra ett vinnande koncept och så vidare? Oavsett hur "vinnande" det egentligen är. 

Pippi! sa barnet när en luftballong flög förbi i lördags. Avsnittet med ballongen är ett av hans bästa.

Nedräkning

Den här veckan har vi blivit av med en årskurs i och med att 9:orna är iväg på prao, och nästa vecka är det höstlov. Åtminstone för eleverna; av någon märklig anledning är höstlovet läsårets enda veckolov vi lärare jobbar 3 dagar av 5. På våren är vi lediga till höger och vänster, men höstterminen bryts endast av en liten långhelg. Om ni undrar varför lärarna ser ut som vålnader lagom till december har ni där ert svar! Det blir dock något sorts break i och med elevtomma korridorer. 

Eftersom jag träffar min 9:a varje dag blir det lite luft i schemat, vilket är toppen, plus att de ska få kontakt med skolan när de är borta så jag åker till både Mall of Scandinavia och Kista galleria på arbetstid. Sippa kaffe! Strosa! 

Den där "luften" är också rätt nödvändig för de 3 högarna med uppsatser jag fick in förra veckan, och även fast det inte är 3 x 32 elever längre, är det ändå lite att tugga i sig. Även detta har jag löst med att skaffa mig en lärarstudent. Han läser, jag läser, han skriver härliga kommentarer, jag... nickar och håller med. 

Nu när han varit ett par veckor har jag till och med kommit till: "Går du och drar kopior på den här? 24! Underbart, tack." Han ska faktiskt delta i alla delar av verksamheten. 

(null)

(null)
En stor del av min kamerarulle på telefonen. Mvh, analog_lärare_85



Ze monster

Jag har vid ett flertal tillfällen redan svikit min nya busslinje för att åka via Barkarby. Det går fortare men eftersom mitt normala tillstånd inför byten är: zzzznark har jag ändå åkt EN buss. Mitt senaste tillstånd är mer: zzztress och då får en prioritera om. Just idag blev det ändå bra, trots zzzstress. 


Jag är inte riktigt igång med lektionsplaneringen och det är nog för att föda ångestmonstret. Jag hade på riktigt världens sämsta lektion igår eftermiddag när jag tappade bort mig helt och inte lyckades komma tillbaka på banan. Jag skyllde på syrebrist och hade som tur var ett gäng snälla 9:or som höll sig lugna och visade enormt tålamod med min tröga hjärna. 

Inatt vaknade jag till när Anders värmde mjölk till Bo och kunde inte somna om på minst en timme. Jag försökte kolla jobbmejlen för att lugna ner mig men lyckades inte uppdatera den. Oh well. Tur att en är van sen knappt en hel natts sömn på 2 år. 


Kolla mitt förskolebarn!