Klassiskt fall av gravidhjärna

Eftersom jag jobbar deltid bollar jag en del vikarier kring den delen av min ordinarie undervisning som inte orkas med. Skriver ut/mejlar instruktioner/försöker få nåt sorts långsiktighet som håller resten av terminen.  

Igår mejlade jag så en instruktion precis innan jag skulle gå hem, skrev ut ett papper som ska ut till eleverna och avslutade mejlet med "jag lägger papprena som ska till eleverna i ditt postfack". 

Gick hem. Kopierade inget och lade inget i någons postfack. Något jag kom på när jag steg på bussen. 

Tack vare detta är jag således på väg till jobbet en halvtimme tidigare och fick även börja min dag, dvs offra 30 minuters sömn, på samma sätt. Om det nu är kö till kopiatorn är jag körd. Men det är det väl inte strax innan 8 på morgonen med 1/3 trasig, och en annan stört långsam? 

(null)

Ze monster

Jag har vid ett flertal tillfällen redan svikit min nya busslinje för att åka via Barkarby. Det går fortare men eftersom mitt normala tillstånd inför byten är: zzzznark har jag ändå åkt EN buss. Mitt senaste tillstånd är mer: zzztress och då får en prioritera om. Just idag blev det ändå bra, trots zzzstress. 


Jag är inte riktigt igång med lektionsplaneringen och det är nog för att föda ångestmonstret. Jag hade på riktigt världens sämsta lektion igår eftermiddag när jag tappade bort mig helt och inte lyckades komma tillbaka på banan. Jag skyllde på syrebrist och hade som tur var ett gäng snälla 9:or som höll sig lugna och visade enormt tålamod med min tröga hjärna. 

Inatt vaknade jag till när Anders värmde mjölk till Bo och kunde inte somna om på minst en timme. Jag försökte kolla jobbmejlen för att lugna ner mig men lyckades inte uppdatera den. Oh well. Tur att en är van sen knappt en hel natts sömn på 2 år. 


Kolla mitt förskolebarn!

Sjuk bebis, sjukt bra Charlotte

Lilleman har feber, vi vet inte riktigt varför. Han somnade vid 19-hugget som vanligt (oh well) och när han vaknade vid 23 var han ledsen och varm. Vi var bussiga klubben och väntade till inatt när tempen stigit till över 39 grader innan han fick någon alvedon eftersom BVC och 1177 och fan och hans moster sagt att en ska vara försiktig med det till bebisar. Och han sov helt okej fram till dess, så det var väl rätt beslut. Sen dess har det däremot inte sovits något ordentligt förrän mamman kom hem och kröp ner med honom nu på eftermiddagen. Jag behöver egentligen jobba och plugga och jobba lite till, och packa upp vore ju trevligt, men allt det där fick vänta och jag är inte ens stressad över det. 
 
Min gamla arbetsplats till vänster och ett exempel på en kollegas arbetsplats till höger. Låt oss säga att jag är mer som hen till höger nu. Eller nä, jag har inte ens en plats typ. 
 
Det är väl det som är skillnaden på att vara helt ny och att ha jobbat i FEM år. Jo, det är sant. Idag firade jag 5 år på Spånga och jag gjorde det med att visa ett "litet" bildspel som jag gjorde i Windows movie maker (det var kul!) och som jag hade lagt "lite" tid på. Prioriteringar är alltså inget som kommit med åren. 
 
Däremot det andra, och en mer "det löser sig"-attityd (som en ju bara kan få av erfarenhet, för har en inte erfarenhet så löser det sig faktiskt inte), det verkar ha hittat hem. Jag fann också den här när jag rotade runt i bilderna från mina 5 år som lärare och relaterade starkt: 
 
Det kan ha något att göra med att jag försöker gå på yoga, och träning överhuvudtaget, och bara vet att jag ser ut som en kalasmupp men att det måste få vara så, för de flesta är väl kalasmuppar i början. 
 
Gud, ett jävla vattenfall av vishet idag hörrni. Grattis till mig!