Sommarens sista vecka

Idag är det en vecka kvar till Bo börjar ny förskola, och tre veckor till Anders börjar jobba. Jag antar att hösten/tvåbarnslivet/verkligheten börjar på riktigt först då, men att Bo återvänder till en pedagogisk verksamhet (i stark kontrast till vad vi bedriver här hemma) kräver ju mer rutin. Som att gå upp innan 9:15 t ex. Hans absurt sena läggningsvanor har vi i alla fall för tillfället löst genom att han inte sover middag. Alls. Den lilla gossen somnar då ca 20-20:30 och mamman och pappan får inte egentid, eftersom vi var dumma nog att skaffa ett barn till, men jisses vad mycket lättare det är att glo på serier och äta snask med en bebis än med en 2-åring. 

Det där med snasket måste vi väl också råda bot på i och för sig... apropå "dåliga" rutiner. Men jag har lite svårt att se hur jag ska kunna lägga ner denna överdrivna sockerkonsumtion när jag har ungefär noll lust att göra det. En dag utan "något gott"? Vad är det för dag? Jag vill ha något gott! Idag vet jag t ex att vi bara har några gamla singoalla-kex i skåpet och då blir jag ledsen. Chansen (risken?) att jag kommer stå och rafsa nere i hyllorna på Ica innan lampan släcks i afton är av betydande karaktär. 
 
Dagarna när jag kände att jag gjort tillräckligt för att jag kom ihåg att ge mitt barn D-droppar är väl också förbi. Jag kommer nog behöva göra mer än så för att vara tillräcklig. Och det, mina vänner, är skillnaden mellan första och andra bebisen. 
 
(null)
Avancerade aktiviteter vi ägnat oss åt på sommarlovet: åka till Kista. 

(null)
Blir de bruna eller?! 

(null)
Såhär lätt att vara tvåbarnsförälder blir det väl aldrig igen. Om Bo har slutat sova middag dvs.

(null)
Allans bästa (helst enda) läge. Varför vi kallar honom arge Allan? För att det blir protester så fort det saknas patte. Arga protester! 




Kommentera här: