Working mum

Gud, vad jobbigt det är att jobba. 
 
Surpris. 
 
Nej, men det var kanske lite mer påfrestande än jag fick för mig att det skulle vara, och jag har varit otroligt trött i veckan. Varje morgon är jag panik-trött och fattar inte hur det ska gå. Och sen gör det det ändå. Kul är det också! Inte så att det kvittrar konstant, men det känns bra liksom. Jag är en människa! Jag deltar i samhället! Jag gör någon nytta. Med betoning på någon. Jag hade (förhoppningsvis) inte fortsatt graviditeten i självhat om jag inte hade försökt att jobba igen, och jag lägger ingen värdering i det så, det bara känns bra. FÖR MIG. Just nu har jag 9:orna i svenska & engelska och min 7:a i svenska och försöker bringa reda i kaoset den där kuf-paraden lämnat efter sig, och jag tror att det funkar. 

Det som däremot kändes inte ett dugg kul (vilket alla följare på instagrams fått se) var den himla glukosbelastningen idag. Men nu är den gjord! Håll en tumme för att jag inte har någon graviditetsdiabetes nu när jag gjort sån grej av hur otroligt jobbigt och onödigt det var. 

(null)

 
 

Kommentera här: