Duktig häst

Min ångest rider mig som en vansinnig på det senaste. Vissa dagar är det helt lugnt, andra jagar jag runt med den jäveln på axeln och behöver tvinga mig till varje steg. Sådana morgnar är det inte helt lätt att få till ett snabbt blogginlägg på bussen till jobbet, men det kanske är då jag borde? Skriva om något annat. Vad som helst.
 
Jag brukar lyssna på podd och spela candy crush och det hjälper ganska bra. I morse lyssnade jag på när Emma Knyckare gästade P3 Morgonpasset i fredags för att prata om sin mansfria festival, och lagom till jag var framme på jobbet skrattade jag så jag grät. Inte åt den mansfria festivalen men när hon berättade om när hennes dotter föddes. Jag har länge tyckt att Emma Knyckare är en av de absolut roligaste och har älskat det mesta hon gjort. Den där torra, stilla stämman som bara kräks roligheter. Ni lyssnar väl på Första gången-podden hon har tillsammans med Matilda Sjöström..? Den är inte alltid kul, men den är alltid bra, och liksom lagom med sina ish-30 minuter istället för det sedvanliga cirka en timme. 
 
Förra veckan författade jag ett helt inlägg om podd-lyssnande, var tog det vägen? Måste leta. 
 
Osäker på om alla på instagrams förstod storheten i min bildtext till denna som var: Barnet. Herregud, vilket geni jag är.
 
Yoga och rehab och sånt: också bra mot ångest. Jag ligger där med pannan mot golvet och så tänker jag "dö din jävel". 
 
Mansfri festival förresten? Eller Statement festival som den nu heter - bra eller anus? Jag tycker förstås.... BRA! 

Kommentera här: