TVÅTUSENSEXTON

Snodde en årskrönika av Hanapee

Beskriv året med tre ord:

Foglossning, bebisbubbla och tioprocentighjärna. 

Så gick det med *karriären* under året:

Tss, har ju knappt jobbat. Jag hankade mig fram de månader jag gjorde det. Om vi säger så. 

Åkte mycket hiss pga foglossning. Tog många hiss-selfies. 

Så gick det med relationerna under året:

Jag har mest byggt på de till min man och mitt barn, men det går väl framåt med de andra också? Eller framåt, vissa kanske går bakåt också, men det är liksom inte stiltje, tycker jag. 

Nya personer i mitt liv:

Bo <3 är (såklart) THE nya person i mitt liv, men också alla kompisars bebisar som kom till världen. 

När vi öppnade första julklapparna hemma den 23:e. 

Bästa resan:

Vi har ju inte tagit oss så jättelångt geografiskt i år, så jag får väl slå till på något själsligt och säga föräldraresan som började i maj, för det är en sjusabla resa kan jag tala om. 

Härligt minne:

Tiden på BB full med adrenalin och lyckorus och hela världen utestängd och bara fokus på vår lilla bebisbebisbebis. 

Jobbigt minne:

De två sista veckorna på graviditeten. Zzzznark. Så tjock och knäpp i skallen och orörlig och uttråkad och frustrerad. 

Bästa köpet:

Alla trosor med hög midja. Alltså, ni fattar inte... Bekvämligheten. Allt under naveln rullar ihop sig och skaver på ärret. 

Min stora musikalista upptäckt:

Jag har inte promenerat in på några nya spår i år heller, utan mest stampat runt i gamla, men jag har ju fått "upptäcka" dessa gamla live genom konsert med både Adele och Beyoncé. Så sjukt. 

Det såg jag på:

Alla säsonger av Grey's anatomy. Plus massa andra serier. Serier serier serier. Den bästa var utan tvekan: The fall på Netflix. Jag hade massa tankar kring den som jag skulle formulera, men ni vet... 

Min växande mage och sen MITT BARN. 

Vecka 42 när magen hade vuxit klart. 

Det borde jag gjort mer av:

Stretchat och tagit hand om min kropp. 

Det borde jag gjort mindre av:

Spenderat pengar.

Största insikten under 2016:

Varning för sura uppstötningar: Att störst av allt är kärleken och att kärleken till ens barn är större än störst. 

Det tar jag med mig in i 2017:

Pepp! Galet pepp på allt; mitt barn, mitt äktenskap, mitt jobb, mina vänner, min fritid och så vidare. Livet!

Ja, ni ser ju: hela 2016 handlade bara endast och helt och hållet om Bo och det faktum att jag blev mamma och vi föräldrar. Så fuck resten av världen, jag tog mitt navelskåderi och min egencentrerade tillvaro till en helt ny nivå, och konstaterar därför att 2016 var ett underbart år. 

Kommentera här: