Hur mår Bosse då?

Jo tack, bra. Han är ungefär 8.5 månad och har en liten skärva av en tand som sticker upp. Han är en pappagris och börjar grina och säger ba-pa-ba när Anders går ifrån honom. Han sover fortfarande helst i Anders armhåla men nu med tillägget att han vill ligga tvärs över sängen så att pappan och jag hamnar långt ut på varsin kant och jag får lille-fötterna i mitt ansikte eller på mina stackars bröst. En kunde tro att de tål en del nu när de agerat matfabrik så pass länge, men icke, de tål snarare mindre? 
 
Han lägger sig vid 19, sover oftast i spjälis till 3-nånting och då bryter han ihop när vi tycker att han ska ligga kvar där. Jag sover alltså oftast skitdåligt efter klockan 3 pga fötter i bröna. Han äter fortfarande en eller ett par gånger på nätterna, men vi har efter rekommendation från BVC lagt mindre ersättning i flaskan, och det funkar. Han äter bättre på dagen nu, vi får till och med mata honom med burkmat (kors i taket). Vi blandar ersättning med välling ett par gånger om dagen så att det blir lite mäktigare i flaskan också, och vi ger honom fortfarande några flaskor om dagen. Det fasas väl ut det med. 
 
Jag jobbar halva veckan, Anders jobbar halva, vi går på babysim steg 2 på tisdagar och mammaträning på fredagar. Han har varit på öppna förskolan ett par gånger och han är snabb som blixten på golvet, på att rulla runt, på att få tag i saker. Han ställer sig mycket på knä och i hundens position (googla ni som inte kan yoga) men han håller sig flat på golvet när han ska ta sig fram. Han ställer sig upp emot saker ibland och river ner exakt allt han kan. Livet rullar på, han växer, och vi mår bra. 
 
 
Och han är fortfarande det underbaraste lilla knyte en kan be om. 
 
Imorgon ska vi prata om hur det känns i det där berömda mammahjärtat när han konsekvent dissar mamman och lärde sig säga pappa först. 
1 Juppe :

skriven

Otacksamma glin...❤

Kommentera här: