Två år

Bloggen ligger nere när jag skriver det här, och jag vet inte riktigt varför, för jag har pröjsat fram till slutet av månaden. När ni läser det här har ju allt löst sig, förhoppningsvis pronto pronto! Flera olika personer har hört av sig och kommenterat saker i stil med "hallååå, jag kommer inte in på din BLOGG!" och då blir en ju glad - ni saknar mig! Anders pappa Veine ringde till och med, men jag hade lågt batteri och kunde inte svara. Tack alla för omtanken!
 
Det är i alla fall den 20 september och det är vår bröllopsdag (och just i år BF för en av mina nära och kära, iiiiiiih) och jag och Anders firar papper såhär två år senare. I helgen firade vi väl lite bättre med att ge varandra presenter (böcker och det) och käka brunch och promenera på Söder. Det blev lite same procedure as last year trots att vi planerar vartannat år, men det är inte lätt att fira överdådigt när en 1:a året var mitt i sitt värsta graviditetsillamående, och 2:a året hade en liten bebis som ville vara med. En kanske inte måste det heller, det kanske räcker att vara tillsammans och splasha på lite när det är jämna årtal eller så.  
 
 
2014: har kramat sönder frisyren. 
 
 
2016: kramar sönder min son. 
 
(Pardon de suddiga mobilbilderna från själva bröllopet, men de bra bilderna är för stora filer och jag orkar inteee.) 
 
Två år och det känns typ inte, två år av de hundratal vi ska leva med varandra (fick dödsångest häromdagen så måste tänka absurda årtal just nu). Det känns inte jobbigt, det känns inte som att vi klarat av något, det känns bara självklart. Som att vi är två pusselbitar som bara väntade på att läggas ihop och påbörja det som är vårt. 
 

Oändlig var längtan till du fick ditt hem

 
 
 
 
Ögonen har den varmaste blå färgen som någonsin funnits, och storkbettet följer samma vinkel som mitt. Ditt hår luktar knäck och kola. Jämt. Hur är det möjligt? Du är den vackraste pojke jag sett, du är den vackraste pojke jag sett, tänker jag om och om igen med näsan mot din kind som är kladdig av saliv. Din andedräkt luktar sött av bröstmjölk och bebishullet lägger sig i veck över kroppen. Min lilla michelin. När du sover häver sig din lilla bröstkorg i takt med dina drömmar, och ibland släpper du ifrån dig små skrik som skär i mammahjärtat. Vad drömmer du för otäckt? Fransarna bildar svarta solfjädrar på dina kinder och de rycker. Du är den vackraste pojke jag sett, du är den vackraste pojke jag sett. 
 
Munnen som bildar ett längtande o när den söker bröstet.
 
Handen som fattar tag i vad den hittar; min näsa, pappas skägg, fingrar och hår, och fötterna som klättrar upp på mitt lår när vi somnar panna mot panna.
 
Du är den vackraste pojke jag sett. 

Update? och update.

Av någon anledning blir det större och/eller olika storlek på texten när jag skriver från mobilappen. Förra inlägget fick dessutom centrerad text och jag har ingen aning om var en kan ändra sånt på deras nya mobilverktyg. En annan sak som jag gjorde ofta, som inte går längre, var att skriva inlägg på datorn och sen lägga till bilder från mobilen och publicera från appen. Det var inget bra uppköp, den där appen, om vi säger så, och nu är det dags att pröjsa för hela skiten igen. Hörrni blöggers, har ni några tips? Jag har ju förstått att wordpress är mycket bättre verktyg, och jag har ett konto som jag använt litegrann med eleverna, men jag har ju'nte orkat lära om... 
 
Jag berättade i det där inlägget om hur Bo börjat vakna sjuttielva gånger per natt, vilket då gör en trött mamma ännu tröttare såklart, och samtidigt har jag haft mycket mer aktiva dagar? Först i onsdags tog jag veckans första regelrätta powernap á la Charlotte (två timmar halvt medvetslös i sängen), och det var bara för att min tandläkartid blev inställd. Medan jag sov lagade Anders pullad kalkon i gjutjärnsgryta i ugnen - det var inte äckligt att vakna till. 
 
När vi åt satt Bo med vid bordet och visade sin nyaste rörelse "lyfta pappas ölburk". En talang att vårda!
 
En aktivitet: hälsa på tant Malin och magen. 
 
En annan: jympa på friskis. 
 
PS Tack för kommentarer på förra inlägget, jag ska alltså ställa konkreta frågor för att få lite bekräftelse? Tänker fortsätta med det i så fall, ÄLSKAR kommentarer. *blinkblink* DS