Hump day

En kvart innan seminariet när redan nämnda avhandling ska presenteras är jag således klar. Jag har konstaterat mången gång att jag är en mycket bättre lärare än jag är student, men jag gör det ju till slut. Gud, vad jag gnällde hos my man Christer back in the days, om min totala brist på disciplin. Till slut tröttnade han och sa: Men du gör det ju! Du klarar dig ju! 
 
Sant. 
 
Sen att jag avslutade en inriktning ett läsår efter den skulle vara klar behöver vi inte prata om. Jag var ju "aktiv inom sektionen" trots allt. 
 
Stasse, min klippa och bästis i New York, kallade alltid onsdagar för hump day. Jag och min knäppa skalle tänkte visserligen aldrig på hump som knöl, som det syftas på i det uttrycket, men det ligger något i det trots allt. Tar en sig igenom onsdagen har en tagit sig över knölen, veckans mitt, och sen är det bara nerför mot helgen. Ledighet i sikte och allt det där. Just den här veckan blir det störtdykning ner mot ledigheten eftersom den börjar redan imorgon, och ska spenderas hos min gravida bror och sambo i Oslo. 
 
Den nya norsk-svenska unionen. 

Kommentera här: