The Whitney

Och inte Houston som Anders trodde, även fast jag kan tycka att hon mer än något är THE Whitney. I alla fall. Jag har varit på det museet en gång tidigare under ett av min brors besök våren 2010, och då var det deppiga utställningar. Kanske lite gladare den här gången, men framförallt är det byggnaden och miljön i sig som gjorde allt värt det. 

Vi diggade den här snubben mest: 
AJ Motley 



Frank Stella. 



Någon promenad på the high line blev det inte; dels tog vi på oss för lite kläder och dels passade jag på att göra en Samantha och ramla handlöst på 14th streets kullerstensgator och fick ont i knäet. Detta har tidigare endast skett pga 1.klackar, 2.alkohol (helst i kombination). Med mitt ynkliga emotionella tillstånd ville jag förstås grina för att jag blev rädd och för att jag skämdes, men jag höll mig - ha! 


Jag bölade dock ikapp på bion sen, min efterlängtade the Danish girl. Den var allt vad jag trodde. Eddie Redmayne är banne mig ett geni. Alicia Vikander ej pjåkig heller. 

1 Bengt:

skriven

The Whitney ser ut som ett museum som både jag och Ulrika skulle gilla... Lägger det på minnet tills jag kommer till New York.

Svar: Ullis skulle digga det skarpt! De bilderna jag lade upp på konst var från tillfälliga utställningar, men det är ju lite sån inriktning. Hon skulle gilla MoMa också, ett par av Mirós mest kända hänger där.
challetutt

Kommentera här: