The Whitney

Och inte Houston som Anders trodde, även fast jag kan tycka att hon mer än något är THE Whitney. I alla fall. Jag har varit på det museet en gång tidigare under ett av min brors besök våren 2010, och då var det deppiga utställningar. Kanske lite gladare den här gången, men framförallt är det byggnaden och miljön i sig som gjorde allt värt det. 

Vi diggade den här snubben mest: 
AJ Motley 



Frank Stella. 



Någon promenad på the high line blev det inte; dels tog vi på oss för lite kläder och dels passade jag på att göra en Samantha och ramla handlöst på 14th streets kullerstensgator och fick ont i knäet. Detta har tidigare endast skett pga 1.klackar, 2.alkohol (helst i kombination). Med mitt ynkliga emotionella tillstånd ville jag förstås grina för att jag blev rädd och för att jag skämdes, men jag höll mig - ha! 


Jag bölade dock ikapp på bion sen, min efterlängtade the Danish girl. Den var allt vad jag trodde. Eddie Redmayne är banne mig ett geni. Alicia Vikander ej pjåkig heller. 

Merry

Vad gårdagen, det vill säga jul med stort J här i Amerikatt, skulle bjuda på var på morgonen höljt i dimma. En liten promenad, en liten brunch och så ett litet julfir hos Stasse. Detta julfir kunde bestått av precis vad som helst: fullt hus med häng och sväng, tonvis med mat och glittriga outfits, eller madame herself och hennes döttrar i underkläder och hämtmat. En vet aldrig. 



Det var väl något mellanting. Massa mat, ganska casual kläder och Stasse + döttrar + kusin + nyligen dement mamma. Plus: trots demensen kände hon mycket väl igen mig. Minus: hon hör inte och frågade samma saker tusen gånger. Lille tanta. 

Innan vi for drog vi rätt genom Central Park med alla turister och hurtiga New Yorkers. 


Bullen och surbullen. 

Nu ska vi kolla de nya delarna av the High line och nya the Whitney som öppnat vid botten av parken. Detta ska toppas med bagels, en smula shopping (ssh, Anders vet inget än) och middag på bästa kubanska nere i Nolita. 

En underbar jävla jul

Gudars skymning, vilken dag! Inget blev som vi hade tänkt. Å andra sidan vet jag inte om vi hade tänkt så mycket? 

Julaftonsmorgonen började i alla fall med flingor och FaceTime hem till Svedala, och avslutas i detta nu med munkar och nachos i sängen. Initialt hade jag väl någon idé om typ spa och restaurang en dag som denna, lite classy aktiviteter för detta välordnade par, men när vi väl kom hit kändes det inte som att en vill krypa in i någon bastu det första en gör. 

Välordnad person. 

Nu skulle jag däremot gärna läggas in på spa ett par dagar, eftersom vi har: varit på Rockefeller center, snabbkollat skorean på Saks, gått förbi Svenska kyrkan, hängt i foajén på Chrysler Building, fixat naglarna (Charlotte), kollat bokaffärer (Anders), ätit diner-lunch, fått panik inne på Babies'r'us, varit vid 9/11-memorial, shoppat på Century 21, strosat Bryant park runt 2 varv, samt trängts lite på Times' square. 



Imorgon ska vi göra max en grej som helst innehåller noll promenad, och sen åker vi till Stasse i Queens för lite julfirande. 

Som ni ser fortsätter klimatförändringarna att förära oss med svenska sommartemperaturer några dagar till. Eller som en unge vi gick förbi på gatan idag sa: It's just a little global warming!