La fin de semana

Då var detta veckoslut till ända. Och sicket veckoslut det varit! Lördag och söndag har framförallt ägnats åt idel latheter, så jag får nog säga att fredagskvällen slog högst. 12-15 lärarrumpor placerade i vår soffa och på vårt golv, varav de flesta tillhörde mitt kära arbetslag. Kul och mysigt! 



Såhär på söndagseftermiddagen har jag faktiskt varit lite nyttig; en av alla högar är undanrättad, min nya iPad äntligen i fas med allt, inklusive min absoluta livsnödvändighet OneNote (och jag har äntligen fattat hur tangentbordet funkar, alltså intelligensnivån ibland... ). Vi har också sökt jobb till Anders eftersom han inte får fortsätta på särskolan han är på nästa år, då de ska skära ner på elevassistenter. Hojta om ni hör något! 

I övrigt: dra på trissor vad effektiv och duktig jag ska vara den här veckan. 

Got milk

Imorse vaknade jag 05:40, och eftersom klockan ringer 05:50, utgår jag från att detta betyder att min kropp har ställt tillbaka sig till icke-lov. Skönt! Särskilt eftersom jag kände mig helt okej utvilad och tillbaka på banan efter gårdagens lilla dipp. Fy fan vad jag hatar't; en mörkläggningsgardin som dras ner över tillvaron och en orkar ingenting, vill ingenting, samtidigt som ångesten fräter inuti över alla tusen saker som borde gjorts för länge sen. Tackkorten, helvete, tackkorten! Jag hade ju tänkt på alla stackars barn och krig och svält och elände medan jag vackert väntade på sömnen, men när tankekedjan hade nått det faktum att jag inte skickat ut några tackkort för bröllopet än, ja då höll det på att brista. Jag måste varit sekunder från att implodera av skam över min otillräcklighet. 

Som tur är har jag kommit på genidraget att alla problem enkelt botas med ett glas riktigt fet mjölk (gammaldags, eko, obestämd fetthalt). 

Så även detta. 

Morgondagens måste att ha ångest över: boka tid för hjälp med spänningshuvudvärken. 

Så härligt med luft

Igår sa jag till Anders (två meter utanför porten på dagens enda utflykt utanför just denna): ÅH vad härligt det är med luft, kan vi inte lova varandra att vi går en promenad varje dag?! Sen tummade vi på det. Dubbel-tumme. 
 
Har det tagits någon promenad idag? 
 
Icke. 
 
Dock har vi varit ute på så vis att jag 1. vaxade och 2. lunchade med Agnes och lill-snörpan Nora, sen kom Anders in till stan för att vi skulle lämna blod. Men eftersom jag inte skaffat nytt körkort än (whoopsi), fick jag inte lämna något blod. Jag snodde en reseförpackning skoputs för besväret. 
 
För övrigt borde alla som kan lämna blod. 
 
Ikväll har jag läst en fantastiskt spännande bok om andraspråksinlärning som jag hämtade på bibblan i eftermiddags. 120 bananer kostade mig det lilla lånet eftersom jag behöll en bok till förra kursen lite för länge.Obs! Jag betalade nästan lika mycket i skulder och reservationsavgifter för inte alltför länge sen. Kul att pengarna går till något nyttigt!