Fru Dahlström

Jag har min mammas efternamn. Jag har mina bröders efternamn. Jag är mitt efternamn. Nej, inte Andersson, AnDREAsson! I perioder har jag stavat med accent på e. Jag tror att mamma och Henrik gör det, även fast det inte står så i folkbokföringen. 
 
Jag har min morfars efternamn och min mormors andra efternamn, mitt emellan Isaksson och Hultgren. 
 
Vi har en vissling med en lång och en kort ton. Mamma sa när jag var liten att om jag stannade mitt på ett torg fullt med människor, och visslade den där visslingen och någon stannade upp och lystrade, då var det en Andreasson, det kunde jag vara bergis på. Jag tänker att människor stannar upp om någon står och visslar oavsett, men det kändes så fint att tänka på det då. Så tryggt att höra ihop med ett gäng människor jag kanske aldrig ens träffat. 
 
Jag minns (kanske redigerat/konstruerat i efterhand) att mamma kunde ropa på mig när jag var i lekparken tvärs över gatan och att jag ibland inte hörde, men när hon visslade vår melodi, andreasson-visslingen, då hörde jag. Morfar använde den när han kallade på sina hundar, och mamma när hon kallade på sina barn. Jag hör min bror vissla den, kanske var det för att kalla på Dansa, vår första hund som vi ärvde när morfar gick bort. 
 
Jag har aldrig, aldrig tänkt att jag inte ska heta Andreasson, jag är ju en Andreasson. Samtidigt har jag närt den där drömmen att bli del av en familj, att bilda en familj, där alla heter samma. Där vi får skaffa vår egen identitet, och vissla vår egen melod, och den drömmen vann i slutändan.
 
Men för säkerhets skull kollade jag noga upp att en får ångra sig. Ba ifall att. Ni vet. 
Kommer dock aldrig ångra mig om denna man, insert smiley med hjärteögon.
1 Anonym:

skriven

Anders Dahlström
Charlotte Dahlström
Tjebbis Dahlström

Skitfint!

Svar: Familjen <3
challetutt

2 Chessie:

skriven

Nu hette jag ju "bara" Andersson innan, men jag måste säga att bytet av efternamn kändes sjukt smidigt och okomplicerat. Jag vande mig typ en sekund efter vigseln. Det kommer du också att göra. Kram till fam Dahlström från fam Marander

3 Emelie:

skriven

Ohoj! Det är din gamla PT som spökar här som råkade föda barn och sluta jobba för en tid.
Jag kan dock inte släppa jobbtankarna helt...så hur går det med träningen? :)
Hoppas flytten flöt på och du får behålla din cykel!
Ha en fortsatt kalasskön sommar!

Svar: Nämen hej! Att du hittar mig precis när jag sitter och goffar chips framför teven... Det måste vara ödet! Det har gått sisådär med träningen, det blev mest vardagsmotion under våren, och nu i sommar har jag sprungit lite - planerar fortfarande GBG-varv nästa år så får väl sätta igång nu igen. Höst = nystart vettu. Men kort sagt klarar jag mig väldigt dåligt utan dig! Hoppas allt är bra med dig och lilla bebben!
challetutt

4 Emelie:

skriven

Haha! Så länge du njuter av chipsen så :)
Kul att du du är ute och löper ibland.
Kan varmt rekommendera http://www.rohnisch.com/blog/se/rohnisch-coachar/rohnisch-running-school/rrs10-pass-1/ om du behöver sporrning och hjälp (kör rrs5 om du inte sprungit 5 km tidigare).
Jag och dotra mår förträffligt! Lite sämre med egenträning dock (lättare att säga åt andra :) ).
Kötta på!

5 Cousin:

skriven

Men Charlotte..... - Vad säger mamma då ??? ;-)
Visslingen kommer du nog fortfarande att lyssna till.
Men det är ganska kul, här på mitt jobb är de som vet om den väldigt imponerade att om jag hör den så vet jag att troligtvis lillebror eller morsan är i närheten och vill få min uppmärksamhet.
Likaså med mina barn - hör de visslingen så är det någon Andreasson som vill något!!!

Svar: Mamma är nog ganska knäckt, men hon håller det inne.
Åh, nu blev jag osäker igen... Haha.
challetutt

6 elisabeth andréasson:

skriven

Kan Anders tänka sig Andréasson o lära sig att vissla?

Svar: Vissla ja, byta efternamn nej. Vi kanske utökar och gör en egen vissling. =)
challetutt

Kommentera här: