Sportigt lov

Haha. Nej tack du. Inte med denna evighetsförkylning. Jag var hos läkaren idag och fick en NÄSSPRAY som ska hjälpa mig att bli frisk. Ge mig himla antibiotika så jag blir av med skiten någon gång. Det har legats på sofflock, tagits stärkande promenader i skog och mark, tankat på med kärlek från vänner och familj. Nu får det vara bra va. 
 
Okej, simhallen var såhär i efterhand, kanske inte världens bästa idé ur tillfriskningssynpunkt, men ur alla andra synpunkter var det en svinbra idé. Jag, farmor Spättan och de bästa kidsen jag vet - mina brorsdöttrar! Förstås. 
 
 
 

Bullshit feminism

Jag hamnade i en dispyt med min ena bror på facebook häromkvällen. Han lade upp bilden nedan, och jag uttryckte min oro över att en pappa till två döttrar gör föraktfulla statusuppdateringar om feminism. 
 
 
Jag förstår att en kan bli bekymrad över att något som ska främja jämlikhet, använder sig av olika villkor på vägen dit, och detta är ett bullshit-exempel på feminism. En liten, jävligt inofficiell bakförsäljning på vad jag misstänker är ett college eller universitet någonstans i USA, och ändå en typisk bild som anti-feminister, så kallade jämställdister, eller varför inte de som adopterat termen humanist, med Pär Ström i spetsen, gärna sprider. Kolla här vad feministerna gör, de galningarna! Vilket manshat! Jag vägrar dock räkna in min bror i den gruppen, motsägelsefullt nog. Jag bara vägrar. Det finns människor som räknar sig till feminister som uttrycker extrema åsikter som jag inte tycker passar ihop med vad feminismen handlar om, likväl som det finns män som agerar på ett sätt som inte är önskvärt, eller lärare som är idioter eller vissa tioåringar. Det betyder inte att hela manssläktet är skit, eller hela lärarkåren, eller att varenda liten tioåring är satans avkomma, och inte i något av de andra fallen skulle en dra hela gruppen över en kam, så som en gör när det gäller just feminister. 
 
Dessutom kan jag också göra analysen, att vad detta bullshit-exempel demonstrerar är att om vi ska ha jämlika förutsättningar, för det är väl det allt handlar om i slutändan, kan det inte vara millimeter-rättvisa gällande vad vi ger för att uppnå det. Människor föds med olika förutsättningar, och hur långt vi än kommer i kampen om lika rättigheter för alla människor, tvivlar jag på att detta faktum kommer att förändras. De som sitter på privilegierna, t ex jag som vit människa med ett jobb och en naturlig plats i samhället, t ex du i egenskap av man och en viss ålder, är de som måste ge lite mer. Om det så är en quarter mer för en bulle, mer skatt, eller mer plats i det offentliga rummet.  
 
What it's all about. 

Gyllisarna

I veckan hade jag svårt att koncentrera mig på jobbet, och internetzade lite med kidsen medan vi väntade på att klockan skulle bli dags för lektion. De skrattade åt mitt nick ("challe-VAD?! Tutt?!" *FNISS*), hotade med att försöka följa mig på instagram, tjatade om att sjunga på bröllopet och fick äran att uppdatera min facebook-status på min privata facebook. Samtidigt när vi pratade om alla sociala medier jag frekventerar berättade jag om den här bloggen, och allt fint jag skrivit om dem på sistone. Nu vet jag inte om någon faktiskt brydde sig om att kika in, men jag ångrade mig lite sen. Nog för att jag vill att de ska veta hur mycket jag tycker om dem, och hur stolt jag är över dem, men samtidigt är det knöligt att blotta hur mycket jag lägger märke till de där små, über-gylliga spontana grejerna de gör, och hur glad de gör mig. Det är ju spontaniteten som är det fina.