Klassiskt fall av gravidhjärna

Eftersom jag jobbar deltid bollar jag en del vikarier kring den delen av min ordinarie undervisning som inte orkas med. Skriver ut/mejlar instruktioner/försöker få nåt sorts långsiktighet som håller resten av terminen.  

Igår mejlade jag så en instruktion precis innan jag skulle gå hem, skrev ut ett papper som ska ut till eleverna och avslutade mejlet med "jag lägger papprena som ska till eleverna i ditt postfack". 

Gick hem. Kopierade inget och lade inget i någons postfack. Något jag kom på när jag steg på bussen. 

Tack vare detta är jag således på väg till jobbet en halvtimme tidigare och fick även börja min dag, dvs offra 30 minuters sömn, på samma sätt. Om det nu är kö till kopiatorn är jag körd. Men det är det väl inte strax innan 8 på morgonen med 1/3 trasig, och en annan stört långsam? 

(null)

Soffis shower

En av de fina grejerna med att leverera bebis detta år, är att även flera av mina nära vänner har samma sak på listan. Tjebbs har ju redan klämt ut sina tvillingar förra lördagen den 14/4, och näst på tur är Sofia som är beräknad i början av juni. Hennes bästisar Indra och Evve är lite fixigare (lite bättre) vänner än oss andra, och drog därför ihop en liten babyshower för Sofia i söndags. Det var så fint! 
 
Pyntat och klart. 
 
Presenter framme.... 
 
.... och hedersgästen på plats! 
 
 
Bagels, bubbel och bebis-quiz, och himla mysigt! 
 
Av mig fick hon en "Pingus-filt" (Bos ord) från Klippan. Och hon och hon, ska vi vara helt ärliga var det ju bebben i magen som fick alla presenter. 
 
Nöjd och firad! 
 
För exempel från bebis-quizen, som Sofia klarade med bravur och som renderade ett bebis-körkort, se min instagram. 

Working mum

Gud, vad jobbigt det är att jobba. 
 
Surpris. 
 
Nej, men det var kanske lite mer påfrestande än jag fick för mig att det skulle vara, och jag har varit otroligt trött i veckan. Varje morgon är jag panik-trött och fattar inte hur det ska gå. Och sen gör det det ändå. Kul är det också! Inte så att det kvittrar konstant, men det känns bra liksom. Jag är en människa! Jag deltar i samhället! Jag gör någon nytta. Med betoning på någon. Jag hade (förhoppningsvis) inte fortsatt graviditeten i självhat om jag inte hade försökt att jobba igen, och jag lägger ingen värdering i det så, det bara känns bra. FÖR MIG. Just nu har jag 9:orna i svenska & engelska och min 7:a i svenska och försöker bringa reda i kaoset den där kuf-paraden lämnat efter sig, och jag tror att det funkar. 

Det som däremot kändes inte ett dugg kul (vilket alla följare på instagrams fått se) var den himla glukosbelastningen idag. Men nu är den gjord! Håll en tumme för att jag inte har någon graviditetsdiabetes nu när jag gjort sån grej av hur otroligt jobbigt och onödigt det var. 

(null)